Hjärta Stella
Hur blev det lilla skrikande paketet en harlig, tuff, sjalvstandig tjej alltid pa jakt efter nya saker att upptacka.
Tank att jag fortfarande saknar henne nar jag gar och lagger mig och hon ligger ett fatal meter bort.
Stora tjejen
Igar var Stella’s forsta dag pa forskolan. Det var bara ett inledande samtal med tillhörande rundvandring. Det verkar mycket bra. Inte stort alls och personalen kandes som de hade gladje och vilja att gora det sa bra som de kan for barnen. Det satt redan lappar det fanns fack och lador med Stella’s namn pa. Aven en pappersblomma i raden av pappersblommor med namn och fodelsedatum pa barnen dar prydde en vagg. Jag blev rord nar jag insag att det var dar hon skulle skapa sina forsta egna sociala kontakter och kanske, eventuellt vanskapsband for livet.
Nar vi var dar var de andra ute och lekte och de kom in nar vi skulle ga. Stella sag fascinerande pa att det kom en massa barn in och hon ville inte ga hem.
Idag var vi dar igen och var ute och lekte en timme med de andra dar. Aven gruppen med aldre barn som ar pa en annan avdelning vagg i vagg var ute. Jag blev lite chockad nar det vallde ut stora och sma barn in pa lekplatsen. Mycket livat och halkigt. Stim, stoj och grat.Jag var inte riktigt forberedd. Stella nog inte mycket notis utan koncentrerade sig pa att undersoka omradet och att halla sig pa fotter. Efter det korde hon helt och hallet sitt race. Akte Bobby Car, blev dragen i pulka, puttade vagn och umgicks med froknarna. De aldre barnen kande hon ingen respekt for utan gick fram till dem och petade.
Hon ville inte ga hem igen nar vi skulle ge oss av men gav med sig nar hon insag att alla skulle in. Sedan gick vi hem och at lunch. Efter det stupade hon i sang.
Illa till mods
Min ogon brukar dras till garden nar jag fixar och donar i koket. Varje gang jag ar vid balkongdorren kollar jag ut som pa en tv-apparat pa krogen.
Igar stod en man darute. Han hade ett litet, litet barn i famnen. Bebisen kan ha varit ungefar nio manader. Nar man haller ett barn uppratt i famnen sa hamnar dess huvud precis vid ens eget, nastan. Mannen stod ute pa garden och rokte, med sitt barns huvud precis vid sitt. Roken for ur hans mun mot det lilla nya livet med en valdig fart. Borde inte det raknas som barnmisshandel?
Kommunikation
Det ar valdigt frustrerande manga ganger nar Stella forsoker saga nagot eller bara gnyr och man vet inte vad hon vill. Manga ganger har jag langtat till hon kan borja prata och beratta vad som ar fel eller vad som onskas. Plotsligt sa hander det. I morse satt hon i sin stol, at frukost och sa “jag vill ha vatten”. Inte med denna klarhet som det ser ut i text men vem som helst hade kunnat hora vad hon ville. Stor tjej.
Sorken, Jan 6, 2011 | Skriv kommentar5:e Januari 2011
Lattroad
Jag sitter och smafnissar at alla de som jag ar van med pa pa facebook och som sager att de skall ‘pölsa’ i snon istallet for ‘pulsa’. Jag far bilder i huvudet.
Sorken, Jan 5, 2011 | 2 KommentarerBeach 2011
Nu ar det bokat forresten. Den 17:e Juni aker vi till staterna och den 21:a Juli kommer vi hem. I samma veva markte jag att mitt pass gar ut, idag. Tur att jag sag det nu och inte en dag innan vi skulle aka. Sa nu blir det ett besok pa Passcentralen.
Det slog mig nyss att jag gjorde passet nar jag forsta gangen akte till Hawaii i Januari 2006. Oj vad mycket vatten som runnit under broarna under dessa fem ar. Fran en levafordagenochhelstpaJazzhusetellerpaandralanggatan-tjej till gift halv-hemmafru med barn, genom en emigration och en immigration.
Det har varit harda fem ar men valdigt goda fem ar.
Mitt liv som hund
Ofta nar Stella skall sova sa hor vi henne ligga i sangen och saga “voff, voff” om och om igen. Hon alskar hundar, katter, gorillor, ja nastan alla djur vi visat henne. Eller det ar alla djur vi visat henne.
Sorken, Jan 3, 2011 | Skriv kommentar2011
Nyarsafton borjade med har-piffning och fortsatte med sovning, jobb, bubbel och middag.
Jag jobbade till lite efter nio pa kvallen. Efterat akte jag och Lena, som ocksa jobbade, hem till henne och Jakob dar det fanns mer folk och en liten Stella. Hon som brukar ga och lagga sig sju var fortfarande vaken. Ett litet sidospar ar att vi akte taxi fran Operan med en mycket marklig chauffor som konstant mumlade och muttrade om diverse saker. Vi lyckade dock tyda att han hade sovit i bilen for han var sa trott. Orovackande.
Efter annu en timme eller sa somnade Stella med hjalp av Jakob faktiskt. Man kan tro att hon skulle sova langre idag, men icke. Hon vaknade klockan sex som vanligt och springer runt som nyarsafton aldrig hant. Daremot ar jag och Justin trotta som nyarsafton verkligen hande.
Middagen var fantastisk. Jakob hade med hjalp av diverse medhjalpare satt ihop en fantastisk supé. Det blev en underbar afton och jag kom pa att det basta som hant under 2010 ar att vi flyttade tillbaka til Sverige och vara underbara vanner.
Monstrus soffus
Soffan ar ett monster. Man far plats minst tio personer i den, kanske femton. Precis vad vi ville ha. Problemet igar var bara att den inte gick in i hissen och inte kunde baras genom trapphuset. Justin och Sarah var tvugna att med lite hjalp fran mig, hissa upp den till loftgangen, over racket. Tur att vi bor en trappa upp och inte tre. Sa, antingen sa flyttar vi aldrig eller sa blir det flyttfirma nar vi gor det.
Sorken, Dec 31, 2010 | 1 Kommentar