Artigheter
Nagra saker jag har svart att vanja mig vid.
Att folk, framlingar sager Bless you nar man nyser och att man artigt maste lokalisera personen och saga Thank you! Exempel. Vi var precis i bokaffaren och pa vag dit sa nos Justin. Bakifran gled tva byggarbetare fram och de nadde oss precis nar han nos. En av dem sa Bless you och vi visste knappt att de var dar. Eller nar jag stod vid overgangstallet och nos och horde en liten rost bakom mig saga det.
Nasta artighetssvarighet ar att bli kallad Mam. What can I don for you mam? Would that be all mam? Mycket markligt kanns det. Eller som i en av affarerna vi handlar i och har kort i (typ ICA kort). Nar man handlar och drar kortet sa star det pa kvittot vad jag heter. Sa nar man gar darifran sa sager alltid manniskan i kassan Have a nice day Ms. Goodrich. Annu lustigare ar det nar vi blir tilltalade Mr and Mrs Goodrich vilket ofta hander pa banken.
Detta ar verkligen artigheternas land. Manga ar de saker man far lara sig och snabbt faller in i. Som att saga I’m sorry nar man gaspar offentligt, att saga Excuse me nar man bara passerar nagon till exempel i mataffaren och de star och ser pa nagon hylla. Om du ens kommer i narheten att nudda nagon sager man I’m sorry.
Men det kanske ar det som gor att man inte ar radd att tala med framlingar har. Man sager sa mycket till dom i alla fall.
förstår att det där är svårt att vänja sig vid även om du varit där ganska länge nu. de få gånger jag varit i usa har jag känt mig helt förvirrad och inte vetat hur man ska svara när någon frågar “how are you today?”. samma sak när man pratar i telefon med dem, är det bara en artighetsfras typ “how do you do?” eller ska man verkligen svara?
De fragar det overallt som i kassan, nar du gar in i en affar star det folk som gor det hela dagarna.. Man behover inte svara men jag gor alltid det for att det ar hemsk att ignorera folk aven om de far betalt for att fraga. Jag sager bara Good/fine thank you, (and you?).Jag har aven borjat slanga artigheter till hoger och vanster som Have a nice day till packarna till affaren och jag tackar for nastan allt. De yngre sager Whats up?! till varandra hela tiden och da behover man inte svara.
det dar kanner jag igen fran england. living it and loving it!