Cal

Justins morforaldrar brukar skoja om att om inte University of Berkeley legat har sa skulle Berkeley vara en samling hus langs med en vag. Aven om de ar valdigt irriterande nar man ar nere pa stan sa ar det studenterna som gor staden. Den stora gatan dar nere heter Telegraph och universitetsomradet ligger pa en tvargata. Universitetet kallac Cal i folkmun och grundades 1868. Vi har Cal att tacka for antiprotoner i laser, forklaringen av fotosyntesen,upptackten av polio viruset for at inte tala om de fina grundamnena californium, berkelium och sa klart PLUTONIUM.
Manga var de handplockade berkeley studenter som deltog i skapandet av atombomben under andra varldskriget och vatebomben. (Oppenheimer som ledde Mathattan projekten var fysikprofessor pa Cal)
Men utan Cal’s studenter hade det aldrig heller funnits nagon fredsrorelse i det har landet under vietnamnkriget och inte heller nagra hippies. Vem vet hur varlden skulle sett ut utan dem.

Universitetet ar inte riktigt lika liberalt langre men det har paverkat alla eller kanske hela sjalen av staden dar i princip alla ar liberaler och demokrater. (till overdrift ibland for man protesterar mot typ allt)
Sedan ett ar tillbaka sa har Cal fatt ta emot protester. De ville renovera sin stadion och skulle expandera och bygga ett nytt gym och det skulle ligga i ett omrade som ar en gammal indiansk begravningsplats. Och det gar inte. Sa i over ett ar har folk bott i tradtopparna som ar planterade dar. Vi gick dit igar for att kolla hur det ser ut. Fatta att tradkramarna som vi hade i Sverige pa 80-talet ligger i la. De har manniskorna har alltsa bott i traden i over 365 dagar. det sag helt sjukt ut. Det gick linor over allt och hangde vattendunkar lite har och dar. Jag kunde inte riktigt med att ta kort pa minniskorna for det kandes lite respektlost men har ar en bild pa “entreen”.

Sorken, Mar 9, 2008 | 3 Kommentarer