Peppar, peppar
I morse kom jag att tanka pa en av de fanigaste foreteelserna som finns pa en restaurang, enligt mig.
Jag satt och holl ogonen pa salt och pepparkvarnen pa bordet da det ar en av Stellas favoritleksaker.
Det finns tva varianter pa elandet. Jag bestaller pasta pa ett matutskankningsstalle. Efter ett tag kommer maten, framburen av servitoren. Brevid, bakom honom gar en annan man med en gigantisk pepparkvarn i sina hander. Maten satts pa bordet och det fragas om nagon onskar peppar pa sin mat. En invandning ar att man inte ens har hunnit smaka pa maten. Hur skall man kunna veta? Svarar man ja kommer man nummer tva med sitt gigantiska verktyg, vrider nagra varv, skakar och avlagsnar sig. Allt kanns markligt.
Den andra varianten ar att man fragar servitoren efter peppar. Han svarar att han skall saga till om det varvid en man kommer med annu ett overdimensionerat instrument, vrider och skakar.
Ar inte restaurangbesokarna betrodda men att ha salt och pepparkar pa bordet?